Orgreformen

Från Kunskapsbanken
Hoppa till: navigering, sök

Orgreformen är den ombyggnationen av Ung Pirat som förbundsstyrelsen 2015 presenterade på Förbundskongressen 2016. Orgreformen är tänkt att göra förbundet mer lättöverskådligt, ekonomiskt optimerat och leda till mindre byråkrati som inte tjänar förbundets syfte. Orgreformen är även den Långsiktiga Planen som Förbundskongressen 2014 gav förbundsstyrelsen att ta fram.


ORGREFORMEN

Ung Pirat idag

Traditionellt ungdomsförbund

  • Ett traditionellt ungdomsförbund är en nationell organisation med en strikt och förutsägbar hierarki där medlemmar främst engagerar sig i föreningar för att sedan uppgradera sitt engagemang till distriktsnivå med mer ansvar och inflytande. De riktigt populära/begåvade/lojala hamnar sedan på den högsta nivån, förbundsnivån, där uppdraget är relativt abstrakt och systemorienterat.
  • Många förbund började som lokalföreningar som sedan växte organiskt över sin region och så småningom blev tillräckligt stora för att bilda ett nationellt förbund, nedifrån och upp. Ung Pirat har snarare byggts uppifrån och ned, där pirater över hela landet anslöt sig primärt till idén Ung Pirat och därefter till sin lokala organisation.
  • Byggt för massrörelser som fikar och organiserar sig lokalt

Förbundsstrukturen har uppenbara fördelar. Den är väldigt beprövad och förutsägbar, där var del har sin plats och sin roll att spela i en större maskin. Men den uppmuntrar en verksamhet som pirater historiskt sett prioriterat väldigt lågt – organisering kring en geografisk plats snarare än något annat. Det är briljant att ha en förening i varje kommun i Sverige om en vill kunna ta en fika i varje kommun i hela Sverige, men det är inte nödvändigtvis Ung Pirats främsta syfte. Heller har det inte varit fysisk plats eller geografisk identitet som pirater samlas kring. Vi är ju här genom och på grund av internet framför allt. Då är det inte en geografiskt distribuerad organisation som är målet utan någon annan dimension.

Förbundsformen är briljant om organisationen är 10 000 eller 100 000 människor stor och ska samsas om begränsade resurser, makt och inflytande. När inte bara konkurrensen är stor på nationell nivå men även inom varje distrikt och inom de större föreningarna. Varje nivå är inte bara en stege men också en tröskel, för att sålla ut de bästa (oftare de högljuddare eller pålitliga) inför nästa nivå.

Ung Pirat har inte 100 000 medlemmar eller 10 000 medlemmar. Vid årsskiftet 2015/2016 hade Ung Pirat 1500 registrerade medlemskap och vi är koncentrerade till storstadsregionerna och studentstäder. Vi behöver inga sållningsmekanismer, vi behöver alla aktivister vi får! Även på detta sätt ter sig förbundsstrukturen som en obekväm kostym för vår organisationskropp.

Stor byråkrati som kräver resurser och kompetens

Att underhålla alla dessa strukturer och nivåer gör anspråk på väldigt stora resurser. Hur andra organisationer får organisationen att spinna på är att de antäller personal som gör en stor del av jobbet åt föreningarna. De har verksamhetsutvecklare och föreningskonsulenter och distriktskanslister som kommer ihåg, håller reda på papper och ser till att styrelsen har det stöd de behöver för att genomföra det vi egentligen är här för. Men Ung Pirat har helt enkelt inte pengar för att anställa personal. Hälften av alla våra pengar går till att arvodera en förbundsordförande och en förbundssekreterare. Det är minimum för att driva en organisation av vår storlek.

Vad vill vi uppnå

Är vi inte skyldiga oss själva att göra det så enkelt och roligt som möjligt att driva en organisation för världsförbättring? Under 2015 har förbundsstyrelsen vänt och vridit på varje UP-sten i organisationsskogen för att se om den håller vid granskning. Är detta nödvändigt? Leder den till att vi blir en bättre organisation? Till att vi blir fler, starkare, kunnigare? Har vi resurserna för att upprätthålla detta? Är det i alla fall roligt? Mycket klarade inte testet. Exempel är arbetsgrupper och distrikt. Annat är sådant som vi insett har glömts bort och ska få förnyat fokus 2016 – såsom introduktionsutbildningar och PolKon.

Om vi har inte geografin, massan eller resurserna. Vad är det vi har? Är vi inte många får vi vara smartare. Har vi inte inflytandet får vi ha roligare. Har vi inte pengarna får vi använda dem effektivare. Pirater har aldrig varit rädda att testa nytt. Vi är inte en folkrörelse tyngd av tradition och med ett upplevt ansvar att införliva gamla löften eller gå i väl intrampade spår. Nu finner vi oss här tillsammans och vill göra det bästa av situationen.

Minimalt med byråkrati och maximalt med kul

Den minimala byråkratin vi är ute efter är strukturer som fungerar som golv och trappor, inte som trösklar. Strukturer som hjälper oss att göra det vi vill. Inte strukturer som måste underhållas eller sättas innan vi ens får börja leka. Alla kan inte vara ansvariga för byråkrati. Alla kan inte vara ansvariga för byråkrati när det finns så mycket annat som både är viktigare och svårare än byråkrati.

Vad är vi här för om inte för att göra roliga saker ihop? Ingen gick väl med i Ung Pirat enbart för att få hålla årsmöte? Varför är det så sekundärt att bara umgås och ha kul ihop? Det här måste ändras.

Vi kan inte göra allt, men vi kan bli riktigt bra på några saker

Att känna sig överväldigad är en av de mest effektiva känslorna för att inte få något gjort. Om att-göra-listan är oändligt lång, var ska en ens börja? Varför ens börja? Det är lätt att känna sig överväldigad när det enda som ska göras är.. allt.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Vi ska göra oss av med det vi är dåliga på och koncentrera oss på det vi är bra på, och det ska vi bli riktigt, riktigt bra på.

Här hänvisar vi igen till verksamhetsplanen. Vi ska bli riktigt bra på att rekrytera, på att få fler medlemmar att bli i organisationen och på att ständigt lära oss om vår omvärld, vår politik och våra möjligheter. Bli fler, starkare, kunnigare.

Fokus på det som är viktigt

Detta är lättare sagt än gjort. Vad är det egentligen som är viktigt? I verksamhetsplanen har vi valt tre ord. Det viktiga är att vi blir fler, att vi blir starkare och att vi blir kunnigare. Och att när vi blir det ska vi ha kul under tiden.

Att bli fler betyder att rekrytera fler medlemmar och bilda fler föreningar. Dels innebär detta att vi ökar våra inkomster. Ju fler föreningar och medlemmar vi har i slutet av 2016 desto större blir statsbidraget 2018.

Att öka andelen aktiva medlemmar leder oss in på starkare organisation. Hur kan vi ”fånga” varje medlem som väljer att gå med, och få hen aktiv? Till att börja med måste vi visa vad vi har att erbjuda. Vi kan bland annat erbjuda pizza, polare och politik. För att kunna erbjuda det måste vi också göra det. För att andra ska vara intresserade av att vara med måste vi göra det bra. Allt hänger ihop.

För det andra måste det kännas meningsfullt och roligt. Vi ska fortsätta hålla allt vi gör vid samma höga standard – är detta nödvändigt? Leder det till att vi blir fler, starkare eller kunnigare?

Verksamhetsplanen beskriver vad vi ska göra. Orgreformen förklarar hur vi ska göra det.

Förbundets roll

Inte toppen – centrum.

I en hierarkisk organisation är förbundet en topp. Högst krav, störst ansvar, mest makt. I Ung Pirat 2.0 ska vi inte titta på organisationskartan i genomskärning, med förbund, distrikt och föreningar i en pyramid. Vi ska titta på den ovanifrån, med förbundet i centrum.

Förbundet är navet för verksamheten, hjärtat i organisationen. Förbundet arrangerar kongressen, sommarlägret, politisk konferens och Brysselresor. Förbundet planerar kampanjer, driver politiken utåt och representerar hela Ung Pirat. Förbundet ser till att allt annat rullar. Det är kort sagt här de mest engagerade medlemmarna hamnar, de som vill göra mest.

Det betyder inte att ingen annan del av organisationen inte ska göra någonting. Det betyder att förbundet erbjuder en slags defaultverksamhet. Det mest grundläggande piratandet, som är öppet för alla medlemmar att åka på och sker regelbundet. Hubbar och nätverk, föreningarna, kommer bedriva sin verksamhet utöver denna baslinje.

Pengar ut, pengar in

För att kunna genomföra kongresser, sommarläger mm krävs det pengar. Förbundets ekonomiska situation har dock komplicerats på senare år. De fasta kostnaderna ökar samtidigt som intäkterna i viss mån har minskat. Den rödgröna regeringens höjning av ungas arbetsgivaravgifter till vuxennivåer ökar arvodeskostnaderna med 61 000kr för 2016. Detta har inte matchats av en ökning av statsbidraget som istället har krympt något, då fler ungdomsorganisationer delar på en lika stor bidragspott. Detta innebär att förbundet inte i samma utsträckning kan erbjuda medlemmar att gratis delta i alla verksamheter. Men oroa er inte! I Ung Pirat har vi länge haft som styrande norm att det aldrig ska kosta en medlem att engagera sig, och det ska vi fortsätta med.

Förbundet introducerar deltagaravgifter för nationella aktiviteter utöver kongressen. Deltagaravgifter ska täcka omkostnaderna för att arrangera utbildningen, som lokalkostnader, material och arvode, samt mat och boende för deltagare.

Deltagaravgiften betalas av en medlems hemförening, det vill säga hubben. För att göra den här transaktionen så smidig som möjligt tittar vi på lösningar för att hubben ska kunna avtala med förbundet att ”boka” till exempel 10 utbildningsplatser under året och betala dem i klump i efterskott, med alternativet att helt delegera arbetet till förbundssekreteraren som har tillgång till alla bankkonton. Supersmidigt.

Den mest oförutsägbara kostnaden är resor som kan variera kraftigt beroende på distans och hur lång tid i förväg resan bokas. Vi lutar åt att hubben alltid ansvarar åt att boka resor åt sina medlemmar till egna såväl som förbundets aktiviteter. Det ger hubben två tydliga incitament: att antingen själva ordna verksamheten eller verka för att förbundets verksamhet hålls inom hubbens upptagningsområde. Detta för att hålla medlemmars resekostnader låga. Detta leder rimligtvis också till ett tätt samarbete och regelbunden kommunikation mellan förbund och hub.

Avgränsade uppdrag istället för arbetsgrupper

Ett av Ung Pirats problem är att förbundsstyrelsen tenderar att sätta igång saker utan att alltid idé om när det ska vara klart eller ta slut. De flesta uppdrag, projekt etc. är helt enkelt ”tills vidare”, vilket är dåligt av två skäl. Det första är att projekt som aldrig tar slut blir heller aldrig blir klara utan rinner istället ut i sanden. Det gör att projektet förvisso tar slut tids nog men utan känslan av att vi faktiskt åstadkommit någonting. Det andra är att uppdrag som inte har ett bortre slutdatum eller i alla fall milstolpar gör det omöjligt för personen som ska genomföra uppdraget att planera sin tid, sin energi eller ens ifall de vill ta på sig uppdraget. Uppdragen rinner sedan ut i sanden och alla inblandade blir missnöjda.

Detta har präglat nuvarande arbetsgruppssystemet, vilket förbundsstyrelsen nu har beslutat att lägga ned. Arbetsgrupperna var ofta otydliga “tills vidare”-uppdrag där varken förbundsstyrelsen eller uppdragstagaren visste exakt vad som skulle utföras och under vilken tidsrymd. Förväntningarna var förstås höga trots detta.

Vi ska i stället ta fram ett projektorienterat uppdragssystem under 2016. I grunden liknar det i viss mån nuvarande arbetsgruppssystem (FS vill att något blir gjort och vill låta någon göra det i ordnade former), men med krånglet, 'evigheten' och det mesta av byråkratin bortskalat. Istället bildas individuella uppdragsformuleringar som fungerar som avtal mellan FS och en person: ”Person x uppdras att fram till juni 2016 utföra y och rapportera resultatet till FS under FS1606.” Förbundsstyrelsen har valt att inte budgetera något för detta arbete då det fortfarande inte finns en detaljplan för exakt hur detta ska gå till.

Hub

En hub är en förening, stor som ett distrikt. Hubbar ersätter dagens distrikt.

Utifrån ett krasst ekonomiskt perspektiv är distrikt inte motiverade i Ung Pirat. De fyller ett syfte i att vara ett stöd för sina medlemsföreningar och i viss mån upprätthålla den hierarkiska förbundsstrukturen. I Ung Pirat har detta fungerat både bra och dåligt. Distrikt behöver i vissa fall stöd på samma sätt som en lokalavdelning, och förbundet har prioriterat stöd till lokalavdelningarna högre då det är där de enskilda medlemmarna som genererar statsbidraget finns. I stället för att hjälpa distrikten att hjälpa sina lokalavdelningar har förbundet arbetat direkt mot lokalavdelningarna.

Det finns bättre sätt att skapa regionala stödfunktioner än dagens distriktsform, och om enskilda medlemmar finns i större regionala föreningar blir det viktigare för förbundet att arbeta med dem. Det korta svaret är att de istället blir föreningar.

Allt blir föreningar

Sanningen är att distrikten i sig själva, med distriktsstyrelser och distriktskongresser, inte ökar statsbidraget från MUCF. Distrikten har inga personer som medlemmar, utan istället är de föreningar som finns inom distriktet medlemmarna. När en medlem går med i Ung Pirat går hen tekniskt sätt med i en lokalförening vars upptagningsområde inkluderar medlemmens postnummer. Det ser väldigt olika ut på olika håll i landet, eftersom våra lokala föreningar är rätt ojämnt fördelade. Överallt det inte finns någon annan förening finns Piratnätet, en förening med det uttalade syftet att avskaffa sig själv.

Dessa spridda skurar ersätts av hubbar, stora föreningar som samlar flera län och inledningsvis har ungefär samma upptagningsområde som dagens distrikt. Hubben blir som Piratnätet fast för sin del av landet.

Det främsta skälet är att de flesta geografiska föreningar, särskilt utanför storstadsområdena, helt enkelt har en för liten mängd medlemmar för att starta en lokalavdelning. De har oftast hemkommunen och i vissa fall länet som upptagningsområde vilket ibland bara innebär en handfull medlemmar. Det blir ingen verksamhet att tala om.

Samtidigt har en förening på 5 medlemmar samma krav på årsmöte, handlingar, byråkrati, som en förening med 500 medlemmar.

Vi befinner oss alltså i en situation där väldigt många av våra medlemmar sitter i väldigt många mindre föreningar, som alla måste ha årsmöte för att vara godkända för statsbidrag. Det leder nästan varje år till att förbundspresidiet släpper allt i november och december för att fokusera på att få ett stort antal föreningar att hålla årsmöte, och på så vis hålla organisationen vid liv ytterligare ett år. Det är ett förfarande som är ohållbart i längden.

För att göra det hållbart vänder vi på situationen. Vi ska istället ha väldigt många av våra medlemmar i några få, stora föreningar – hubbar. Dessa hubbar gör att vi enklare kan säkerställa att inte medlemskap går förlorade på grund av att styrelsen i mindre lokalavdelningar inte fixade att hålla årsmöte i tid. Enkelt, förutsägbart, hållbart. Vi frigör veckor av arbetstid som kan ägnas åt annat än årsmöten.


Home is where the hub is

En hub kommer bli den nya basen för en medlem, en hemvist. Hubbens verksamhet kommer likna den önskade verksamheten hos dagens distrikt – träffar, utbildningar, föreningsstöd. Hubbarna kommer liksom dagens distrikt sitta på de större pengarna, eftersom de kommer ha flera hundra medlemmar var. De kommer således kunna ha råd med de kostnader som är kopplade till verksamhet i köttvärlden: resor, mat och logi.

I Ung Pirat har vi länge haft som styrande norm att det aldrig ska kosta en medlem att engagera sig. Hubben ser till att alla deras medlemmar ska kunna delta på vad de än vill och kommer överens om, utan att det kostar den individuella medlemmen något.


Nätverk

Ett nätverk är vad vi kallar de nya föreningar vi ska bilda under 2016. Dagens föreningar är antingen lokala geografiska föreningar, som Ung Pirat Lund, eller tematiska föreningar, som Ung Piart Broccoli. I Ung Pirat Lund kan bara de som har bor inom Lunds kommun bli medlemmar. Ung Pirat Lund håller också generellt all sin verksamhet i Lund. Ung Piart Broccoli tillåter däremot att alla som vill blir medlemmar, oavsett var de bor. Ung Piart Broccoli har nämligen nationellt upptagningsområde och samlas kring ett särskilt intresse, i det här fallet veganism. Nätverk är tänkta att främst fungera som tematiska föreningar, i den mening att den organiserar de som är intresserade av något särskilt och vill göra det i grupp. Det kan vara ett särskilt politiskt område, ett fritidsintresse, eller om en så vill; en plats.

Meningsfull organisering

Att engagera sig i Ung Pirat har under en lång tid ofta inneburit att starta en kommunförening där en bor, vilket inte alltid är möjligt på grund av för lågt medlemsunderlag. Vi vill också uppmuntra medlemmar att fördjupa sig i politiska områden eller fritidsintressen, eftersom det brukar vara ett bättre sätt att komma in i organisation och hitta nya kompisar. Alla är välkomma att göra sina grej i Ung Pirat. Det viktiga är att det för aktiva medlemmar känns som att det är meningsfullt att engagera sig i Ung Pirat. Detta tänker vi oss betyder att det antingen känns som att vi uppnår politiska resultat, att en lär sig saker av eller har roligt med människor en gillar att umgås med. Gärna alltihop samtidigt. Detta vill vi att nätverken ska erbjuda.

Mer organisering online

Är det något som kännetecknar köttvärlden är det att den är dyr. Det är dyrt att transportera både människor och saker i den. Men på internet är utrymme och tillgång oändligt, smidigt och billigt. Så varför inte organisera oss mer online? Många av våra intressen sker i dag på nätet eller på datorn ändå. Därför vill vi göra det jätteenkelt att bilda nätverk och hitta nätverk online.


Det är vår förhoppning denna reform av hur Ung Pirat är uppbyggt leder till en starkare, smidigare och effektivare organisation med kunniga, glada och kunniga medlemmar.