Förbundskongressen/Möteshandlingar/3

Från Kunskapsbanken
Hoppa till: navigering, sök
Förbundskongressens 2014 portal
Klicka på länkarna för att navigera dig mellan de olika dokumenten i möteshandlingarna
1. Praktisk information | 2. Kallelse till förbundskongress 2014 | 3. Mötesteknik | 4. Förslag på dagordning till förbundskongressen | 5. Formalia | 6. Verksamhetsberättelse för 2013 | 7. Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår | 8. Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår | 9. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående förbundsstyrelsen | 10. Motioner | 11. Fastställande av verksamhetsplan | 12. Fastställande av budget för 2014 | 13. Fastställande av avgifter för 2014 | 14. Stadgemässiga val | 15. Övriga frågor | 16. Mötets avslutande | 17. Stadga för Ung Pirat | 18. Bilagor


3. Mötesteknik

Vid ett stort möte är det många som har åsikter och vill berätta vad de tycker. För att det inte ska bli för rörigt och för att undvika missförstånd har vi sammanställt regler för mötesteknik. Dessa regler finns för att det ska vara tydligt för alla vad som händer och vilka möjligheter en har att påverka mötet. Mötets deltagare kan givetvis komma överens om andra regler om de vill och ett förslag till en mötesordning som återfinns nedan har tagits fram av förbundsstyrelsen. Alla beslut och stora delar av diskussionerna kommer ske när alla ombud (och övriga deltagare) är samlade i den stora möteslokalen. En eller flera mötesordföranden kommer leda mötet genom att fördela ordet bland dem som vill tala samt leda beslutsfattandet. I en del frågor kommer mötesformen att vara annorlunda, exempelvis kan deltagarna dela in sig i mindre diskussionsgrupper eller röra sig fritt mellan olika diskussionsstationer.

Att begära ordet

Om du vill säga något på mötet ska du begära ordet. Det gör du genom att vifta med ditt röstkort/talarkort tills personen som sköter mötets talarlista uppfattar det. Denna person skriver ner ditt namn på listan och sedan är det bara att vänta på din tur att tala då ditt namn kommer att ropas upp.

Yrkanden

Om du har ett förslag som du anser att mötet skall besluta om presenterar du det i form av ett yrkande. Ett yrkande är ett förslag med inledningen “Jag yrkar att...”. Alla yrkanden lämnas in skriftligt till mötesordföranden.

Beslut

När debatten är över och det är dags att besluta säger en att mötet går till beslut. När mötet valt att gå till beslut ställer mötets ordförande upp en så kallad propositionsordning. Denna bestämmer i vilken ordning yrkandena kommer att ställas mot varandra. När propositionsordningen har godkänts ställer ordföranden yrkandena mot varandra i en votering. Det yrkande som vinner ställs slutligen mot avslag. Om det bara finns ett förslag ställs det direkt mot avslag.

Omröstning röstkort

Omröstning kommer att ske med uppsträckning av röstkort. Röstkort är personliga och bara de som har rösträtt får sådana. De som inte har rösträtt har istället en talarbricka som har en annan färg än röstkorten. När mötets ordförande föreslagit en propositionsordning och fått den godkänd av mötet frågar denne om mötet vill rösta för yrkandet. Vid beslutsfråga använder mötet uppsträckning av röstkort. När eller om en ska rösta med hjälp av uppsträckning av röstkort påkallar mötesordföranden omröstning med röstkort (försöksvotering). I en sådan omröstning läser mötesordföranden upp de olika röstningsalternativen i tur och ordning och en räcker då upp sitt röstkort då en vill rösta på ett av alternativen. Ett vinnande alternativ ställs sedan oftast mot avslag. I vissa frågor kan ett alternativ direkt ställas mot avslag. Ordföranden meddelar sedan vilket yrkande hen anser har vunnit. Om en tycker att resultatet är oklart på något sätt har alla med yttranderätt rätt att begära rösträkning. Vid rösträkning får alla räcka upp sina röstkort på samma sätt som ovan, men nu räknar de två valda rösträknarna rösterna. Det går också bra att begära sluten omröstning. Då röstarengenom att skriva yrkandets namn eller nummer på en anonym lapp. Rösterna samlas sedan in och räknas av rösträknarna. När beslut av mindre betydelse fattas sker omröstning med något som kallas acklamation. Acklamation innebär att mötesdeltagarna röstar med sin egen röststyrka istället för med handen. När mötets ordförande gjort propositionsordningen och fått den godkänd av mötet frågar hen om mötet vill rösta för yrkandet. De som är för yrkandet svarar då högt och tydligt “Ja”. Sedan frågar ordföranden om det är någon som är däremot och dessa svarar då “Ja”. Ordföranden meddelar sedan vilket yrkande hen anser har vunnit.

Sakupplysning

Om något faktafel förekommer i diskussionen kan du rätta detta genom att säga “sakupplysning”. Talarlistan bryts då tillfälligt och du får av mötesordföranden möjlighet att framföra korrekt information. En sakupplysning får inte användas för att framföra nya åsikter eller yrkanden. Efter framförd sakupplysning återgår en till den vanliga talarlistan.

Ordningsfråga

Om du tycker att något formellt med själva mötet behöver åtgärdas begär du ordet genom att säga “ordningsfråga”. En ordningsfråga bryter talarlistan tillfälligt. Exempel på ordningsfrågor är att ajournera mötet för paus, införande av tidsbegränsning för talare och flyttande av punkter på dagordningen. Mötet tar normalt ställning till ordningsfrågor omedelbart.

Streck i debatten

Om du tycker att en fråga är färdigdebatterad kan du begära streck i debatten. Mötet får då ta beslut om ifall ett streck i debatten ska sättas. Streck i debatten innebär att alla som önskar får sätta upp sig på talarlistan, men endast en gång. Innan strecket dras måste alla yrkanden ha inkommit. När strecket väl är draget får inga fler yrkanden inkomma och ingen får sätta upp sig på talarlistan. När alla som blivit uppsatta på talarlistan sagt sitt och talarlistan är tom går mötet till beslut. Strecket kan, om mötet så önskar, upphävas senare som resultat av en ordningsfråga.

Replik

Om du blir personligt angripen kan du få möjlighet att bemöta detta genom att begära ordet och samtidigt säga “replik”. Om mötesordföranden anser det vara befogat bryts då den vanliga talarlistan tillfälligt. En replik får aldrig användas för att föra fram nya åsikter eller yrkanden.

Reservation

Om du anser att du inte kan acceptera ett beslut kan du begära att få en reservation mot beslutet antecknad i protokollet. Detta innebär inte att beslutet ändras, men det är ett sätt att kraftigt markera att du inte kan stödja beslutet. Skulle det visa sig att beslutet är olagligt frias en från ansvar för beslutet om en har reserverat sig. En reservation måste anmälas innan mötet avslutas. Den som önskar kan även bifoga en motivering till reservationen.

Yttrande i protokollet

Om du vill tydliggöra en åsikt som inte framkommer i fattade beslut kan du få ett yttrande antecknat i protokollet. Det förändrar dock inte det fattade beslutet.