Förbundskongressen/Möteshandlingar/10

Från Kunskapsbanken
Hoppa till: navigering, sök
Förbundskongressens 2014 portal
Klicka på länkarna för att navigera dig mellan de olika dokumenten i möteshandlingarna
1. Praktisk information | 2. Kallelse till förbundskongress 2014 | 3. Mötesteknik | 4. Förslag på dagordning till förbundskongressen | 5. Formalia | 6. Verksamhetsberättelse för 2013 | 7. Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår | 8. Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår | 9. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående förbundsstyrelsen | 10. Motioner | 11. Fastställande av verksamhetsplan | 12. Fastställande av budget för 2014 | 13. Fastställande av avgifter för 2014 | 14. Stadgemässiga val | 15. Övriga frågor | 16. Mötets avslutande | 17. Stadga för Ung Pirat | 18. Bilagor


Innehåll

10. Motioner

Motioner är förslag från medlemmar, lokalavdelningar, distrikt, förbundsstyrelse, valberedning eller revisorer i Ung Pirat, som de vill ta upp på förbundskongressen och som inkommit till förbundet senast sex veckor innan mötet. Till detta möte var sista dag att komma in med motioner den 31 Januari 2014. Förslag som kommer till förbundet senare än detta och under mötet kallas ”övriga frågor” och sådana behandlar ombuden senare på förbundskongressen. Hur lätt är det att få bifall för en motion? Det vanliga är att ombuden bifaller eller avslår antingen hela eller delar av motionerna. För motioner räcker det med att fler röstar ”för” än röstar ”mot” en motion för att den ska bifallas. Bifall är ett finare ord för att motionen blir godkänd och beslutet blir giltigt.

10.1 Motion om grundlagsreform: Kontrollmekanismer i offentlig förvaltning.

Motionär: Förbundsstyrelsen

I Sverige saknas idag starka kontrollmekanismer av statsförvaltningen. Lagen om ministerstyre hindrar regeringen från att öppet styra våra myndigheter, tillsättningsprocesser ger riksdagen begränsat inflytande, och slopandet på 70-talet av lagrummet om tjänstemannaansvar gör juridiska repressalier mot problem i statsförvaltningen svårt. Sedan tillkommer problem med informellt inflytande från regeringen kontra formellt, småpåvar i tjänstemannaväsendet, riggade tillsättningar, och kåranda i rättssystemet. Det är inte rimligt att lejonparten av den svenska statsapparaten kan agera ”självständigt” från de regler och prioriteringar svenska folket vill göra. Det är trots allt för vår skull de finns till. Dessa problem är inte bara potentiella, utan reella. Tillsättningar riggas[1], ministerstyre sker i majoritetsregeringar[2], polisen och andra myndigheter gör bara som riksdagen beslutat när de själva känner för det[3][4] medan åklagare låter dem komma undan med det[5], och poliser som bryter mot lagen går fria från straff[6][7]. Rättssäkerhet och demokratiskt inflytande hör till Ung Pirats absoluta kärnvärderingar. Det är områden vi länge satt i fokus. Förbundsstyrelsen anser därför att det är värt för Ung Pirat att bredda sin politik på detta område, även under ett valår. Vi föreslår därför en långtgående reform av den svenska författningen, med sikte på demokratiskt ansvarsutkrävande och rättsliga sanktioner mot allvarliga fel och brister i myndighetsutövande. Tjänstemän måste kunna hållas ansvariga för sina handlingar och deras makt underkastas folket.

Det finns lite olika sätt att reformera tillsättningsprocesserna på i praktiken, men här följer några konkreta exempel:

  • Åklagare i de geografiska åklagarkamrarna väljs av röstberättigade medborgare i kammarens upptagningsområde
  • Åklagare i de nationella och internationella väljs på samma sätt, men med hela landet som upptagningsområde
  • Rikspolisstyrelsen väljs av röstberättigade medborgare i Sverige
  • Högsta domstolen nomineras av en (folkvald) statschef och godkänns av riksdagen.

För domare i tings- och hovrätter blir det lite krångligare, men skulle kunna se ut så här: Tingsrättsdomare genomgår godkännandeprocess hos kommunerna i tingsrättens domkrets efter nominering från regeringen. Varje aktuell kommuns fullmäktige utser delegater, antal beroende på kommunens invånarantal. Tillsammans får dessa delegater sedan granska och med enkel majoritet godkänna eller underkänna domarnomineringar. Hovrättsdomare kan väljas på motsvarande sätt av relevanta landsting upptagningsområde. I slutändan handlar det dock om att vi vill få till en omfattande förändring av den svenska statsapparaten för att minska korruption, byråkratisk maktfullkomlighet, och det demokratiska underskottet.

TL;DR

  1. 1. Återinför lagen mot tjänstemannaansvar
  2. 2. Demokratisera tillsättningsprocessen av tjänstemän inom rättsapparaten, så som domare, poliser, och åklagare
  3. 3. Slopa reglerna mot ministerstyre
  4. 4. I den ordningen

Vi yrkar därför att Ung Pirat verkar för
att juridiskt tjänstemannaansvar åter införs i svensk lagstiftning
att förbudet mot ministerstyre avskaffas
att reformera den offentliga förvaltningen genom att införa fler demokratiska kontrollmekanismer och demokratisera tillsättningsprocesserna hos domar-, polis-, och åklagarkårerna.
att regeringen vid utnämningar av myndighetschefer o dyl. tydligt ska förklara vilka politiska avvägningar som ingår i deras beslut

Källor: [1] Tillsättningen av Tillväxtverkets generaldirektör riggades http://www.svt.se/nyheter/sverige/nya-uppgifter-om-lugnets-chefstillsattning
[2] Kulturministern stödjer fällande dom för The Pirate Bay http://www.dn.se/kultur-noje/musik/kulturministern-ku-anmals-for-positivt-uttalande-om-pirate-bay-domen/
[3] Migrationsverket diskriminerar mot romer http://debatt.svt.se/2011/09/18/migrationsverket-foljer-inte-lagen/
[4] Stockholmspolisen utreder inte tobaksförsäljning till minderåriga http://www.svt.se/ug/20110920091947/nya_tuffare_tobakslagen_har_visat_sig_vara_tandlos
[5] Säpochefer åtalas inte trots styrkt lagbrott http://www.dagensjuridik.se/2013/02/toppchefer-inom-sapo-kunde-inte-atalas-konstaterade-brott-saknade-relevant-utbildning
[6] Övervåld bortförklaras http://www.svt.se/ug/polisen-slog-oskyldig-beskrivs-som-bra-polisarbete
[7] Poliser kommer undan med lagbrott i tjänst http://www.sydsvenskan.se/sverige/99-av-100-anmalda-poliser-atalas-inte/

10.3 Motion om avregistrering

Motionär: Förbundsstyrelsen

En del lokalavdelningar upphör eller somnar in utan att de kontaktar förbundet. I vissa fall lyckas varken medlemmar eller förbundet att hålla vissa lokalavdelningar vid liv. Nedanstående lokalavdelningar är sorterade under det år de senast höll ett godkänt årsmöte: 2009
Unga Skapande Pirater Utan Gränser
2010
Pirate Media Group
Piratstudenterna i Lund
2011
BackUP Malmö
Ung Pirat Ridsport
Ung Pirat Perstorp
Ung Pirat Kil
Ung Pirat Mariestad
2012
Ung Pirat Växjö
Ung Pirat Gävle
Ung Pirat Visby
Ung Pirat Vilhelmina
Ung Pirat Borås

Vi yrkar:
att(1) följande lokalavdelningar avregistreras som medlemmar i Ung Pirat om de inte håller årsmöte senast den 31 december 2014:

Unga Skapande Pirater Utan Gränser
Pirate Media Group
BackUP Malmö
Ung Pirat Ridsport
Ung Pirat Perstorp
Ung Pirat Kil
Ung Pirat Mariestad
Ung Pirat Växjö
Ung Pirat Gävle
Ung Pirat Visby
Ung Pirat Vilhelmina
Ung Pirat Borås

10.4 Motion om proposition

Motionär: Förbundsstyrelsen

När FS skickar motioner till UPK borde de kallas propositioner. Stadgan bör i detta syfte ändras. Vi yrkar
att 6§ 2 stycket i stadgan ändras till

*Ändring av stadgeparagraf, eller tillägg till stadgan, kan endast upptas till behandling av förbundskongress om förslag därom uttryckligen angivits i handlingarna,
i form av motion eller proposition, eller om enhällig kongress beslutar att uppta förslaget till behandling. 

att 13§ 4 stycket ändras till

Inför förbundskongress skall möteshandling innehålla: 
kallelse 
dagordning 
motioner 
kongressombudsvalsresultatet 
förbundets stadgar 
propositioner

att 13§ 6 stycket ändras till

Följande ärenden skall alltid behandlas av ordinarie förbundskongress: 
Mötets öppnande 
Fastställande av röstlängd Mötets beslutsmässighet 
Val av mötesordförande och vice mötesordförande 
Val av mötessekreterare och vice mötessekreterare 
Val av minst två (2) justerare 
Val av tre (3) rösträknare 
Fastställande av dagordning 
Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår 
Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår 
Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår 
Fråga om ansvarsfrihet för den avgående förbundsstyrelsen 
Val av förbundsstyrelse 
Val av valberedning 
Val av revisorer 
Fastställande av verksamhetsplan 
Fastställande av budget 
Fastställande av avgifter 
Propositioner
Motioner
Övriga frågor 
Mötets avslutande 

att 13§ 13 stycket ändras till

Nominerad till stadgemässiga val eller person som för talan för viss motion, proposition, eller fråga har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i berörda frågor på förbundskongress. 

att 13§ 14 stycket ändras till

Förslag till förbundskongress som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före kongressen är motion. 
Om förbundsstyrelsen med enkel majoritet lagt sådant förslag är det proposition. 
Varje annat inkommet förslag till kongressen är övrig fråga. 
Nominering till stadgemässiga val förrättade på förbundskongress från annan än valberedning skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före förbundskongress. 

Att samtliga bifallna att-satser i denna motion skall träda i kraft samtidigt. Kräver något av yrkandena andra-läsning skall övriga bifallna att-satser inte träda i kraft förrän denna andraläsning bifallits.


10.5 Motion om ändrad förbundsstyrelse

Motionär: Nicholas Miles

För ett par år sedan uppstod en diskussion i förbundet om att slopa suppleanterna i Förbundsstyrelsen och enbart ha den bestå av 12 ordinarie ledamöter (inklusive Förbundsordförande och Förbundssekreterare). Funderingar och invändningar framkom, och kongressen enades om en kompromiss där tre suppleantsplatser behölls och resten omvandlades till ledamotsplatser. Vi kan idag konstatera att inga nya användningsområden för suppleantsposterna uppstått, och att samma problem som fanns då kvarstår idag.

Problemet är att suppleanterna inte har rösträtt på de flesta FS-möten, trots att de deltar i minst lika hög grad som resten av FS och trots att de är minst lika kvalificerade. Det blir konstigt när förslag som har stöd av en majoritet i FS ändå skulle kunna fällas för att suppleanterna saknar rösträtt vid fulltaliga möten. Genom att omvandla suppleantsplatserna till ledamotsplatser blir vi av med detta problem.

En plats måste förstås läggas till eller försvinna för att få ett ojämnt antal röstberättigade i styrelsen. FS har under en tid försökt hålla sina kostnader nere, med blandade resultat, och en extra styrelseplats skulle försvåra denna process, medan en plats mindre skulle förenkla den. Därutöver kan konstateras att FS fungerar bra även när den inte har 12 närvarande personer, och det finns verkligen ingenting som tyder på att den skulle behöva 13. Den rimliga lösningen är därför en förbundsstyrelse med 11 platser.

Denna förändring kommer inte påverka styrelsevalet i år. Skulle den röstas igenom skulle den inte träda i kraft förrän kongressprotokollet justeras, dvs efter att UPK14 är över, så i år kommer vi fortfarande välja förbundsstyrelse enligt de gamla reglerna.

Jag yrkar
att ändra 17§ 2 stycket till

"Förbundsstyrelsen utses av förbundskongress och tillträder i omedelbar anslutning till kongressens avslutande. 
Förbundskongressen utser Förbundsordförande, Förbundssekreterare samt nio (9) ordinarie ledamöter"

Förbundsstyrelsens rekommendation angående ”Motion om ändrad förbundsstyrelse”.

Förbundsstyrelsen ser både fördelar och nackdelar med att ha suppleanter. Beskrivet nedanför.
Sakupplysning angående suppleanter: En suppleant är en person som är invald i förbundsstyrelsen men som inte har ordinarie rösträtt. När en av de ledamöterna som har rösträtt inte kan närvara på ett möte kliver en av suppleanterna upp och ersätter. Därför är suppleanterna rangordnade. Om något bör diskussionen handla om det ursprungliga syftet med suppleanterna, det vill säga om huruvida det faktiskt behövs ersättare för ordinarie ledamöter. I riksdagen används ersättare för att undvika skiftande majoriteter. I vårt ungdomsförbund lär vi inte ha denna problematik, och åtgärdas i så fall inte av suppleanter.

Fördelar med suppleanter:
Med suppleanter kan personer få en mjukstart in i förbundsstyrelsearbetet. Rollen som suppleant är ett sätt att bekanta sig med det strategiska arbetet på central nivå utan att omedelbart bli ledamot i förbundsstyrelsen med det ansvar som följer. Med en öppen och ärlig konsensuskultur i styrelsen behöver inte suppleanters brist på rösträtt vara en nackdel för dem.

Nackdelar med suppleanter:
Suppleantsposten är inte det enda sättet att engagera sig på en central nivå utan att sitta i förbundsstyrelsen. I och med att det finns arbetsgrupper finns det sätt att engagera sig på förbundsnivå utan att sitta i förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen tjänar nödvändigtvis inte heller något på att ha styrelsemedlemmar utan rösträtt. Att vissa i förbundsstyrelsen har samma rätt att yttra sig men inte ta beslut kan möjligen skapa oschyssta förhållanden i styrelsen. Detta för att det går att köra över suppleanter som inte håller med om ett beslut eftersom de inte kan rösta i frågan. En måste inte vara suppleant för att ha möjlighet till en lägre arbetsbörda än andra i styrelsen. Kandidater till förbundsstyrelsen kan vara tydliga med att de inte kommer arbeta 40 timmar mellan varje FS-möte.

Om kongressen ändå önskar bifalla motionen rekommenderar förbundsstyrelsen att det görs med följande tilläggsyrkande.
Att 17§ 5 stycket ändras från

"Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då samtliga ledamöter är skriftligen kallade minst en (1) vecka före förbundsstyrelsemötet och minst fem (5) röstberättigade ledamöter är närvarande." 

till

"Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då samtliga medlemmar i förbundsstyrelsen är skriftligen kallade minst en (1) vecka före 
förbundsstyrelsemötet och en absolut majoritet av styrelsens medlemmar är närvarande." 

Förbundsstyrelsen rekommenderar därför avslag på motionen i sin helhet.

10.6 Motion om optimering av förbundsstyrelse

Motionärer: Kajsa Larsson, Adam Eltér, Deeqo Hussein, Simeon Jonasson

Idag är förbundsstyrelsen överdimensionerad. Sedan förbundsstyrelsen tillträdde efter UPK13 har den varit fulltalig en enda gång under verksamhetsåret. Det här visar att förbundsstyrelsens storlek inte ligger i linje med vad de invalda medlemmarna kan prestera. En styrelse som är för stor för att kunna samlas fyller inte sitt syfte och kräver förändring. Därtill är förbundsstyrelsen fruktansvärt dyr. När så många personer måste resa långt till varje möte stiger kostnaderna snabbt och det här förbundet kan använda sina pengar mer effektivt. Iår är det valår. Förbundsstyrelsen har lagt förslag på en kristallklar verksamhetsplan som handlar om att organisationen ska förvandlas till en effektiv valmaskin: en gigantisk förbundsstyrelse som är budgeterad att kosta över 100 000kr är inte effektivt spenderade pengar.

Dessutom: varför har vi ens suppleanter? Den som kan svara på den frågan gör författarna till denna motion visare. För oss verkar det helt orimligt att välja in personer som inte har ordinarie rösträtt. Vi inser och uppskattar den tid som alla i förbundsstyrelsen lägger ner. Men det är samtidigt förbundsstyrelsens syfte att leda det här förbundet på bästa sätt. När styrelsen inte är tight, effektiv och optimerad, blir inte heller förbundet det. Vi vill därför minska förbundsstyrelsen genom att ta bort de tre suppleantplatserna.

Vi yrkar
att i stadgans 17§ Förbundsstyrelsen ändra

"Förbundsstyrelsen utses av förbundskongress och tillträder i omedelbar anslutning till ongressens avslutande. 
Förbundskongress utser Förbundsordförande, Förbundssekreterare, sju (7) ledamöter, samt tre (3) rangordnade suppleanter." 

till

"Förbundsstyrelsen utses av förbundskongress och tillträder i omedelbar anslutning till kongressens avslutande. 
Förbundskongress utser Förbundsordförande, Förbundssekreterare, samt sju (7) ledamöter.

Förbundsstyrelsens rekommendation angående "Motion om att optimera förbundsstyrelsen"

Förbundsstyrelsen anser att en minskad förbundsstyrelse skulle ha många nackdelar, som sammantaget skulle väga tyngre än eventuella fördelar. En styrelsemedlem som inte kan komma på alla möten är inte en dålig ledamot. Inte heller mäts en styrelsemedlems förmåga eller kompetens i närvaro. I motionen argumenteras det för att förbundsstyrelsen skulle kosta över 100 000 kr och att där finns pengar som skulle behöva läggas på valåret.

Förbundsstyrelsen 2012 kostade 92908 kr.
Förbundsstyrelsen 2013 kostade 79374 kr.

En justering av förbundsstyrelsen skulle först träda i kraft efter kongressen och därmed först börja gälla 2015. Den här motionen kommer därför inte att fördela pengarna effektivare under valåret. Avhoppen från förbundsstyrelsen kan inte kopplas till storleken på styrelsen. Nästan uteslutande har avhoppen varit på grund av privata skäl. En mindre styrelse skulle också leda till mindre demografisk spridning, färre som kan representera förbundets åsikter, och därmed en fattigare åsiktsflora i styrelsearbetet. Med färre ordinarie ledamöter eller suppleanter i förbundsstyrelsen hade förbundspresidiet (förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare) fått starkare ställning eftersom de utgjort en större andel av styrelsen.

Förbundsstyrelsen rekommenderar därför avslag på motionen i sin helhet.

10.7 Motion: En strålande energipolitik för framtiden

Motionär: Ung Pirat Atomkraft

Världen står inför en omvälvande förändring när vi försöker fasa ut de fossila bränslena till förmån för ren och säker energiproduktion. Sverige som länge tack vare sina stora tillgångar på vattenkraft och kärnkraft har därför till största del klarat sig utan de fossila bränslena. Vattenkraftens stora ingrepp på naturen och inverkan på fiskebestånden har hindrat en fortsatt utbyggnad samtidigt som vi samlat på oss en allt föråldrad kärnkraftsteknik mycket på grund av den tankeförbudslag rörande forskning och utveckling som i 20 års tid förhindrat större ingrepp och forskning för att öka säkerheten och avfallshanteringen vid våra svenska kärnkraftverk.

Ökade energipriser inverkar negativt på arbetsmarknaden samtidigt som fler hushåll får mindre över i plånboken varje månad till följd av det höga prisläget. Omställningen av fordonsflottan från ex fossildrift till eldrift hämmas också av det höga elpriset. För att komma till rätta med både miljö och ekonomiska-problem vill vi snarast att det görs satsningar för att trygga nuvarande produktion och utveckla möjligheterna för att få tillgång till mer billig och ren energi. Ung Pirat Atomkraft yrkar:
att planerna med de permanenta slutförvaret av med dagens teknik uttjänt kärnbränsle skrotas och frigjorda resurser avsätts till forskning på teknik för återanvändning av bränslet.
att all kraftproduktion ska i Sverige behandlas lika rörande sina produktionskostnader och bärande av kostnaderna för miljöpåverkan.
att Sverige ska till perioden 2020-25 har ersatt sina befintliga uttjänta kärnkraftverk med nya moderna och säkrare anläggningar som kan tillvarata det redan befintliga bränslet, och även ha möjlighet att destruera plutonium på energiskapande former.
att Toriumtekniken skall utvecklas så den första kommersiella anläggningen kan tas i bruk senast 2025.
att Forskning om fusionsteknik måste intensifieras.
att Svenska kärnkraftverks spillvärme skall i största möjliga mån tillvaratas till exempel genom anslutning till närbelägna fjärrvärmenät.

Förbundsstyrelsens rekommendation angående motion: En strålande energipolitik för framtiden

Förbundsstyrelsen anser att det under ett valår vore otaktiskt att anta ny politik som inte är direkt ansluten till förbundets kärnvärderingar. Vi rekommenderar därför avslag på motionen i sin helhet, men uppmuntrar Ung Pirat Atomkraft att inkomma med en ny motion på UPK15.

10.8 Motion om att anta Principprogram

Motionär: Förbundsstyrelsen

Principprogram
Ung Pirat tror att människor som har tillgång till fri kommunikation, kultur och kunskap växer, mår bättre och tillsammans skapar ett roligare och mänskligare samhälle för alla att leva i. Vi ser att den moderna informationstekniken öppnar nya möjligheter för människor att själva ta makten över sina liv och vara med och påverka samhällsutvecklingen. Vi ser hur ett friare informationsflöde gör att både tankar, kulturellt skapande och ekonomin kan växa. För att dessa möjligheter ska infrias, och vi ska slippa snärjas in i alltmer kontroll och övervakning, krävs dock två grundläggande attitydförändringar från de makthavandes sida:

Staten måste börja lita på sina medborgare, visa dem större respekt och ge dem mer frihet.

Människor som möts med misstanke kommer att svara med misstanke. Människor som möts med förtroende svarar med förtroende.

Människor som möts med hårdhet svarar med hårdhet. Människor som möts med medmänsklighet svarar med medmänsklighet.

Människor som behandlas som potentiella brottslingar riskerar att bli det. Människor som ges frihet och ansvar tar ansvar för sin frihet.

Samhället måste bruka och inte missbruka de fantastiska verktyg som vi fått till vår hjälp.

Rätten till fri kommunikation och ett privatliv är inte ett hot, det är en förutsättning för att både människor och demokratin ska frodas.

Fri kunskap är inte ett hot, det är en förutsättning för innovation och framsteg.

Delad kultur ska inte vara ett brott, det är bland det finaste man kan ge både kulturen och sina medmänniskor.

1. Modern informationsteknik öppnar fantastiska möjligheter

Vi lever i en tid som är unik i mänsklighetens historia. Aldrig tidigare har så många haft möjlighet att kommunicera så lätt med varandra. Aldrig tidigare har så många haft tillgång till så mycket kunskap. Aldrig tidigare har spridande av information bidragit till så många så snabba tekniska, kulturella och ekonomiska framsteg, och dessutom öppnat nya förutsättningar och möjligheter för delaktighet och demokrati.

Detta är resultatet av en teknisk utveckling som sätter mänskliga relationer i centrum. Medan tidigare tekniska landvinningar krympt de fysiska avstånden mellan människor har den moderna informationstekniken stärkt de sociala och emotionella banden människor emellan över såväl geografiska som sociala avstånd och gränser.

Ung Pirat verkar för att denna utveckling ska bli en språngbräda för en rad positiva förändringar i både Sverige, Europa och resten av världen.

1.1 Människors möjlighet att kommunicera fritt med varandra stärker frihet, delaktighet och demokrati.

Tack vare den moderna informationstekniken behöver människor inte längre förlita sig på officiella kommunikéer och traditionell nyhetsrapportering. Man kan följa händelseutvecklingen i realtid genom folkets egna ögon. Det innebär att färre övergrepp kan ske utan att uppmärksammas och att olika former av humanitär hjälp kan skickas tidigare. Tack vare nya möjligheter att kommunicera snabbt och lätt med varandra kan människor organisera sig på nya sätt mot diktatur och förtryck. Vi har redan sett hur detta lett till att somliga regimer fallit och andra anpassat sig.

Även i Sverige gynnar den allt friare kommunikationen demokratin. Nya möjligheter öppnas för människor att vara en del av det politiska samtalet. Förr hänvisades de flesta vänligt men bestämt till insändarsidornas dunkel. I dag har nästan alla möjlighet att på många olika sätt delta i samhällsdebatten. Rätten och möjligheten att vara anonym gör att ingen behöver frukta repressalier, vilket är viktigt, ty varje gång människor av olika skäl lämnas utanför det demokratiska samtalet undermineras det. Ett aktivt arbete för delaktighet gör istället demokratin starkare.

Fri kommunikation ökar också kraven på makthavare. Information om maktmissbruk och övertramp, som tidigare kunde döljas, kan idag spridas snabbt mellan människor. Detta kommer på sikt att driva fram mer transparens och öppenhet från makthavarnas sida, och kan samtidigt motverka en utveckling i en totalitär riktning.

Ung Pirat anser att den fria kommunikationen ska fredas och att meddelarskyddet ska stärkas, gälla alla medier och gälla oavsett arbetsgivare. Möjligheten att vara anonym i det offentliga samtalet ska bevaras. Detta är viktigt eftersom samhällsdebatten måste vara inkluderande om demokratin ska vara på riktigt.

1.2 Fri tillgång till kunskap förbättrar människors möjlighet att bygga ett gott liv.

När kunskap och information kan spridas och bytas fritt blir det allt lättare för allt fler att göra nya innovationer, och att anpassa gamla efter annorlunda förhållanden. Detta har varit en viktig bakomliggande orsak till de senaste årtiondenas snabba ekonomiska utveckling, och till att en stor andel av världens befolkning på senare tid kunnat ta klivet från fattigdom till relativt välmående. I vårt land spelar lösningar med öppen källkod en viktig roll för många framgångsrika IT-företag och ett växande antal företag i andra branscher avstår medvetet från att ta patent. Fri användning av information kan alltså ingå i livskraftiga affärsmodeller och ökar möjligheterna för utvecklingens frukter att komma även fattiga nationer och individer till del.

Den tekniska utvecklingen har också lett till en utjämning av tillgången till kunskap. Tidigare var kunskap något som bara var tillgängligt för ett fåtal. I dag har en uppkopplad tioåring i Asien, Afrika eller Sydamerika samma tillgång till kunskap som en tioåring i Svedala eller Umeå. Miljoner barn och ungdomar, som tidigare inte hade möjlighet att få utbildning, har nu tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Om ingen annan utbildning finns tillgänglig har de möjlighet att utbilda sig själva. Den informationstekniska revolutionen och den fria tillgången till kunskap och kultur ger därigenom många människor nya möjligheter att själv ta kontrollen över sina liv.

Människor med specialintressen kan genom den moderna informationstekniken på ett helt annat sätt än tidigare finna varandra, och dela med sig av kunskap, idéer och erfarenheter. Genom människors ideella aktiviteter samlas därmed kunskap och kompetenser, som tidigare krävt stora professionella organisationer för att åstadkomma och upprätthålla. Många människor kan därmed uppleva en ännu större mening än tidigare i sitt ideella arbete. Ännu viktigare är att sådant oavlönat samarbete skapar stora värden, som i slutänden kan komma hela samhället till del. Samhällets strukturer måste därför förhålla sig till att en växande del av värdet i samhället skapas genom oavlönat arbete i allt från traditionella folkrörelser till nätbaserat svärmande.

1.3 Fri kommunikation stärker kulturen och sprider både utövande och upplevande till allt fler människor.

Människor har ett naturligt behov av att ge tillvaron djup och mening. Genom kulturen har människan sedan urminnes tider tolkat sin samtid och omgivning för att bättre förstå sin egen tillvaro och roll i samhället.

Dessvärre har mycket av kulturen, precis som kunskapen, under större delen av historien varit ett privilegium för ett fåtal. De senaste årens tekniska utveckling skapar emellertid stora möjligheter för allt fler att både uppleva, utöva och försörja sig på kultur.

I dag kan många olika former av kultur kopieras och spridas fritt och på så sätt nå människor som annars aldrig skulle kunna ta del av den. Aldrig tidigare har unga svenskar haft så många olika musikstilar i sina samlingar. Aldrig har det varit så lätt att få tag på udda filmtitlar. Aldrig har så många människor i tredje världen haft tillgång till ett så stort och varierat kulturutbud.

Människans kultur har alltid utvecklats genom att kulturskapare lånat av varandra, remixat och utvecklat varandras idéer. De nya teknikerna har gjort detta lättare än någonsin, och under de senaste femton åren har vi sett en explosion av mångfald och kreativitet i kulturlivet.

Det har också blivit lättare för fler kulturproducenter att skapa egna alster och bearbeta andras. Den nya tekniken har gjort det lättare för kulturskapare att hitta en publik för sin egen stil, att hålla kontakt med sin publik och att få respons från den. Därmed har det också blivit lättare för många kulturskapare att ta klivet från hobbyskapande till professionellt arbete. Det ökande antalet kulturskapare leder till ett bredare kulturutbud och ett rikare kulturlandskap.

Ung Pirat anser därför att samhällets kulturpolitik ska bygga på en realistisk uppfattning om hur kulturskapare bygger vidare på varandras framsteg (istället för på en romantisk myt om en ensam, genial upphovsman). Kulturell bredd och fri spridning av kultur för privat bruk ska uppmuntras. Kulturskapare ska få stöd att utforska den nya teknikens möjligheter.

2 Starka krafter vill lägga hinder för utvecklingen

Människors fria kommunikation och utbyte av idéer, kunskap och kultur ses som ett hot av många politiska och ekonomiska makthavare. Genom begränsningar av den fria kommunikationen, övervakning och repressalier vill de av olika anledningar och med olika motiveringar begränsa det utbyte av tankar, idéer, kunskap och uttryck, som genom hela historien varit grunden för mänsklighetens utveckling.

2.1 Övervakning kränker integriteten och hotar både demokratin och den fria informationsspridningen

Demokrati är inte bara rätten att rösta. För att kunna göra ett välinformerat val måste man fritt kunna inhämta och sprida information och tala öppet eller anonymt om samhällsutvecklingen, utan att riskera repressalier. Det är därför ett direkt hot mot demokratin att makthavare på olika sätt försöker övervaka och begränsa människors kommunikation. Allmän och slentrianmässig övervakning och begränsningar gör inte skillnad mellan dem som faktiskt begått brott och oskyldiga människor. Det som motiveras som ett skydd mot terrorister eller brottslingar blir därför ofta i själva verket ett hot mot den egna integriteten och det öppna samhället.

I Sverige övervakas medborgarna allt mer. All digital information och kommunikation som passerar Sveriges geografiska gränser filtreras och kan plockas ut för noggrannare granskning. Då både internet och telefoni mellan två punkter i Sverige ofta tar omvägen via utlandet innebär det att i stort sett all telefoni och internetanvändning idag kan vara övervakad. Eftersom allt fler människor idag använder digital kommunikation till sådant som tidigare skedde via brev, på telefon och i samtal över cafébord innebär detta en övervakning av samma slag som om alla telefoner ständigt avlyssnades, alla brev när som helst kunde ångas upp och läsas och det dessutom satt mikrofoner under borden på alla caféer och restauranger.

Övervakningstrenden drivs dessutom vidare, inte minst på EU-nivå. Fler och fler inskränkningar i den personliga integriteten föreslås och röstas igenom. Vår privata kommunikation övervakas, inte ens information om var vi befinner oss, vilka tidningsartiklar vi läser, vilka resor vi bokar eller vem man dejtar är längre heligt.

Sådana åtgärder innebär inte bara grova ingrepp i enskilda människors integritet. De hämmar också den fria spridningen av information. Exempelvis leder de till att journalister får svårt att garantera anonymitet åt sina källor, vilket begränsar deras förmåga att granska makthavare. Även möjligheten för privatpersoner att förbli anonyma när de diskuterar på internet skadas. Det innebär att många människor som på olika sätt sätt inte följer normen kan skrämmas till tystnad. Många viktiga röster riskerar därmed att aldrig bli hörda.

Slentrianövervakning erbjuds allt oftare som ett sätt att behandla symptomen på samhällets problem istället för att man tar sig an de underliggande problemen. Vi erbjuds kameraövervakade gator och torg, istället för traditionellt polisarbete som är långt mer effektivt. Äldre människor erbjuds kameraövervakade sovrum som en ersättning för mänsklig hjälp och kontakt.

Ung Pirat anser att fri kommunikation och rätten till privatliv är viktiga grundpelare för demokratin och att varje människas integritet och privatliv måste värnas. Övervakning och andra intrång på den personliga integriteten ska bara få ske vid grundad misstanke om grova brott, och efter individuell prövning. System som människor använder i sin vardag (för exempelvis betalning och passering) ska utformas så att man undviker eller minimerar mängden bevarade elektroniska fotavtryck. Mänsklig social närvaro i samhällsservice ska inte ersättas med elektronisk övervakning.

2.2 Patent och andra idémonopol hämmar innovationer och utveckling

Starka ekonomiska aktörer lägger idag hinder för en fri användning av kunskap, idéer och information. Patent, växtsortsskydd, designskydd, varumärkesskydd och annan immaterialrätt sägs ha skapats för att stimulera och underlätta innovationer och utveckling. I själva verket är de ofta reliker från en tid med en starkt reglerad och styrd ekonomi, som försvårar innovation och utveckling och skapar onödiga globala orättvisor.

I dag köper och söker företag patent och andra idémonopol bara för att hindra konkurrenter från att utnyttja dem. Många företag söker aggressivt patentmonopol på en rad närmast självklara principer för att kunna skrämma bort konkurrenter med hot om stämningar. När olika aktörer hävdar delvis överlappande patent i olika kombinationer blir det riskabelt för entreprenörer och företag att utnyttja många spännande innovationer. I kunskapsintensiva branscher måste därför många företag ägna lika stora resurser åt immaterialrättslig juridik som åt forskning och utveckling. Det är slöseri med resurser. Det hämmar innovationer. Det gynnar stora etablerade aktörer, och skapar en besvärlig situation för de små och medelstora företag, där många verkligt intressanta innovationer sker.

Idémonopol är också problematiska ur ett rent humanitärt perspektiv. När idémonopolister tar ut höga priser för att täcka kostnaden för utveckling av exempelvis nya läkemedel eller grödor är priset ofta satt efter betalningförmågan i de rika länderna. Detta innebär att människor i fattigare delar av världen utestängs från många av utvecklingens frukter: De bästa medicinerna och härdigaste eller nyttigaste grödorna blir ett privilegium för människorna i den rika delen av världen. Friare kunskap och utnyttjande av innovationer bidrar därför till att minska ekonomiska klyftor både inom och mellan länder. Ung Pirat anser att immaterialrätt och andra inskränkningar i principen om fritt utnyttjande av information bara ska göras om det finns väldokumenterade positiva effekter som motiverar sådana inskränkningar.

2.3 Föråldrade kopieringsmonopol hindrar fritt spridande, delande och remixande av kultur

Övervakningen och begränsningarna av människors fria kommunikation drivs ofta fram av privata företag som i stället för att utnyttja samtidens alla nya möjligheter och anpassa sig efter kundernas önskemål försöker hålla tillbaka utvecklingen genom att kräva en restriktiv lagstiftning som cementerar deras oligopol. Upphovsrättsindustrin är ett tidigt exempel på detta.

Upphovsrättsindustrin motarbetar systematiskt alla försök att trampa upp nya stigar i kulturlandskapet. Man myglar fram lagar genom lobbyism, som inte tar hänsyn till de behov som samhället i stort har. Man åsidosätter personlig integritet, yttrandefrihet och meddelarskydd för sin egen vinnings skull. Fildelningssajter jagas utan pardon och skräms att stänga ner verksamheten. Oönskade sajter anmäls för upphovsrättsintrång och plockas bort, även när inga intrång gjorts.

Kultur och kunskap färdas ofta samma vägar på internet. Det betyder att upphovsrättsindustrins aggressiva arbete mot kulturspridning på nätet även hämmar den fria kunskapsspridningen. Deras aggressiva retorik och agerande skapar till exempel problem för arkiv, museer och bibliotek, som vill digitalisera och öppna upp sina samlingar för medborgarna.

Dessa kraftfulla åtgärder utförs i kulturskaparnas namn, men skadar i själva verket spridningen av kultur och kunskap. De gör det också svårare för kulturskapare att välja och utveckla nya sätt att sprida och tjäna pengar på sitt arbete. De gamla ersättningsstrukturerna krockar inte sällan med de nya och skapar problem för kulturskapare som vill möta sin publik på ett modernt sätt. Det kan till exempel vara svårt för enskilda kulturskapare att producera och distribuera sina analoga verk utan att underkasta sig upphovsrättsindustrins monopol.

Samtidigt riskerar miljoner kulturkonsumenter att dömas för privat kulturdelning, trots att man vet att kulturdelning är bra reklam som leder till kulturköp. Det betyder i praktiken också att många ungdomar kommer att gå in i vuxenlivet stämplade som brottslingar, och med en rejäl knäck i förtroendet för vårt rättssystem, trots att de bara gjort något som gynnar kulturen och samhället. Allt på grund av en industris ovilja att inse att tiderna har förändrats och politikernas flathet gentemot den.

Ung Pirat anser att att samhällsnyttan ska sättas före enskilda särintressen även i frågan om ekonomisk upphovsrätt, att kulturdelning i ickekommersiellt syfte ska avkriminaliseras och remixkulturen uppmuntras. Kulturskapare ska uppmuntras och att finna och använda sig av den nya teknikens möjligheter.

3. Ung Pirats uppgift och grundsatser

Ung Pirat vill slå vakt om de fantastiska möjligheter som modern informationsteknik öppnar för människor att förbättra sina liv, och kämpa mot alla förslag som hotar frihet och integriteten i både den elektroniska och fysiska världen. I det arbetet vägleds partiet av följande grundläggande principer:

3.1 Alla människor har samma rättigheter

Ung Pirat tror på alla människors lika värde och att alla människor därför ska ha samma rättigheter. Det betyder att vi inte villkorar friheter, rättigheter och möjligheter utifrån exempelvis etnicitet, handikapp, härkomst, kön, religion, politisk åskådning eller sexuell läggning. Alla individer ska behandlas lika, åtnjuta likhet inför lagen och ha samma rätt att påverka samhällsutvecklingen. Samhället ska sträva efter att ge alla människor samma möjligheter att göra sin röst hörd och delta i samhällslivet. Ju fler som deltar, desto starkare blir demokratin.

Ung Pirat tror på mångfald och inkludering. Alla vi människor mår bra av att så många människor som möjligt, med olika erfarenheter och tankar, är med och bygger det samhälle vi lever i.

3.2 Demokrati förutsätter fri, oövervakad kommunikation

Alla människor ska ha samma rätt att påverka samhället. Ung Pirat vill värna och stärka demokratins fundament: likhet inför lagen, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet, rätten att uttrycka sin åsikt anonymt och fria allmänna val med valhemlighet till samhällets beslutande organ.

Politiska beslut måste fattas på den nivå de hör hemma, så att besluten fattas så nära de människor som berörs som möjligt. Makten ska ligga hos de valda politikerna, inte hos tjänstemän. Beslutsfattande måste präglas av tillgänglighet, öppenhet och transparens och vara möjligt att granska utifrån. Alla måste ha rätt att slå larm om missförhållanden utan att riskera repressalier. Dessa principer måste bevakas på alla nivåer (kommun, landsting, stat, samt mellan- och överstatliga samarbeten) och innebär särskilda utmaningar för politiken på EU-nivå. Alla måste ha möjlighet att fritt skaffa information i samhällsfrågor, och att göra sin röst hörd i samhällsdebatten. Yttrandefriheten är därför en omistlig del av demokratin, liksom att människors kommunikation med andra människor är fri och utan övervakning.

Till yttrandefriheten hör självklart rätten att uttrycka sig anonymt. Ingen ska exkluderas ur det demokratiska samtalet för att han eller hen är rädd för olika former av repressalier. För att bygga ett gott samhälle behöver vi inte bara höra väletablerade normsvenskars åsikter. En 15-årig bög från Sveg, en gömd papperslös flykting, en 50-årig gruvarbetare i Kiruna, en lattemamma på Söder, en student i Lund eller en pensionär i Göteborg har allra minst en sak gemensamt. Samhället behöver just deras tankar och åsikter för att utvecklas och förbättras.

3.3 Alla människor har rätt till personlig integritet och privatliv

Alla människor har en grundläggande rätt att själva bestämma vilka delar av sina privatliv de vill lämna ut till andra, och vilka de vill hålla för sig själva. Respekt för alla människors personliga integritet är nödvändig för att människor ska vara trygga, våga ta initiativ och säga vad de tycker. Intrång i privatlivet och övervakning ska därför bara få förekomma efter individuell prövning vid misstanke om grova brott.

Människor lever sina liv i olika miljöer, men alla har samma rätt att slippa övervakning oavsett om man skickar ett brev via posten eller som ett mejl, om man skvallrar över ett cafébord eller på en chattsajt, om man talar i fast telefon eller i mobiltelefon. Ingen åtskillnad ska därför göras mellan övervakning av elektronisk och annan kommunikation.

Den personliga integriteten och privatlivet måste värnas genom livets alla skeenden, från barndomsårens dagis och skola över vuxenliv med arbete och kärlek, till seniortillvarons ökade behov av vård och omsorg.

3.4 Kunskap tillhör oss alla

Den kunskap vi har idag har uppkommit genom en lång rad insikter, erfarenheter, upptäckter och experiment, gjorda under hela mänsklighetens historia av ett oräkneligt antal människor. Kunskap är därför inget som kan ägas av en person eller en grupp. Kunskap är mänsklighetens gemensamma källa, och borde därför vara fri och tillgänglig för alla att att ösa ur.

Immaterialrätt strider mot principen om informationens och kunskapens frihet, och kan bara accepteras i de enskilda fall där den har väldokumenterade positiva effekter. Stater och offentliga organ måste se till att den kunskap de besitter och utvecklar görs så tillgänglig som möjligt, exempelvis genom att museers, arkivs och biblioteks samlingar digitaliseras och öppnas, och insamlad statistik enkelt kan laddas ner och bearbetas vidare. Resultat från forskning och verk som helt eller delvis finansierats av allmänna medel ska vara fritt tillgängliga via nätet och andra tillämpliga forum.

Fri och tillgänglig kunskap öppnar nya möjligheter för skola och utbildning. Ung Pirat anser att all utbildning måste förbereda barn, ungdomar och vuxna för att möta och utnyttja den informationsväv som idag genomsyrar samhället även utanför skolan. Undervisningen måste präglas av mångfald och upptäckarlust. En människa som lär sig att söka och tycka om kunskap kommer alltid att fortsätta att leta kunskap och på så sätt göra sitt eget och andras liv rikare.

3.5 Kulturen berikar våra liv och ska vara så tillgänglig som möjligt.

Kulturen berikar våra liv och är en viktig del av ett samhälle som är sunt och roligt att leva i. Ung Pirat anser därför att det är viktigt att så många människor som möjligt får tillgång till ett rikt och varierat kulturutbud, och att vi ska bejaka och stödja de tekniska verktyg som kan göra detta möjligt.

Människor har alltid skapat och delat kultur mellan sig. Genom den nya teknikens fantastiska möjligheter kan vi i dag kopiera och dela mer kultur med varandra än någonsin tidigare. Samhället tjänar på att inte låta ungdomar gå ut i vuxenlivet med stora skulder. Ung Pirat anser att all kulturdelning för privat bruk och i ickekommersiellt syfte alltid ska vara laglig.

Kulturdelning stimulerar både produktion och försäljning av kultur. Därför finns ingen anledning att genom lag eller tekniska medel begränsa människors möjlighet att dela kultur mellan sig. Ung Pirat vill reformera upphovsrätten så att den bättre tjänar både kulturskapare och kulturkonsumenter i den nya tidens kulturlandskap.

Ung Pirat tror att ett samhälle där kultur fritt får delas mellan människor i ickekommersiellt syfte gynnar hela samhället. Vi anser att det är bättre att uppmuntra kulturskapare att använda sig av de nya möjligheterna, än att gå upphovsrättsindustrin till mötes och tvinga kvar dem i ett föråldrat system. Det skulle inte bara gynna kulturskaparna, utan även kulturkonsumenterna som skulle få tillgång till ett betydligt bredare kulturellt utbud.


Förbundsstyrelsen yrkar
att kongressen antar dokumentet som principprogram.